Förföljelsen/Pogromer

Dom första pogromerna för judarna började efter att digerdöden skett. Judarna fick ofta skulden till pesten.

Den absolut första pogromen hände i Alexandria 38 e.kr. Egypter och greker angrep stadens judiska befolkning. Dom förstörde synagogor och hus, judar torterades och mördades.

Dom beskylldes även för när ”Kalifatet Córdoba” började falla sönder. ”Kalifatet Córdoba” var det islamiska riken som styrdes av en kalif.

Damaskusaffären 1840:  Då försvann en italiensk munk och hans tjänare i Damaskus. Judarna i staden blev anklagade för mord, och det ledde till en rad pogromer, fängelse och tortyr mot judar i Mellanöstern och Nordafrika. 

Det finns många olika sätt på hur pogromerna mot judarna såg ut, här är några av dom:

Judar utestängdes från statlig tjänst och från kulturella aktiviteter. 

Jehovas vittnen utestängdes från statlig tjänst och många arresterades.

Judar utestängdes från militärtjänst.

Judar fick inte ingå äktenskap med personer av "tyskt blod".

Tyska judars pass stämplades med ett stort rött ”J” som stod för ”jude”.

Judiska barn fick inte längre gå i tyska skolor. Efter kristallnatten tillät Sverige 500 tysk-judiska barn att resa in i landet.

Judar var tvungna att överlämna smycken och ädelmetaller.

Tyska judar fick inte vara ute efter kl 21.00.

Det var inte bara judar som pogromerna var mot, det var även pogromer mot: zigenare, handikappade och asociala och även homosexuella.

Här är några av pogromerna som dom utsattes för:

Zigenare: Det var många myter och fördomar mot zigenare, länge hade man trott att zigenare kidnappade barn, ägnade sig åt trolldom och orsakar farliga sjukdomar. I Central- och Östeuropa var det många ”zigenarjakter”, då jagades dom och dödades som djur.

Handikappade och asociala: Mentalt och fysiskt handikappade och andra personer som inte passade in i ”folkgemenskapen” räknades som inre hot. Dom var för stor börda för dom friska och produktiva. 

Homosexuella: Direkt när nazisterna fick makten började förföljelsen av homosexuella. På mötesplatser, krogar, polisen och i privata hem blev homosexuella trakasserade. Mellan 10 000 och 15 000 homosexuella skickades till koncentrationsläger och där fick dom bära den rosa triangeln. Dom utsattes för en brutal behandling av SS-vakter och av andra fångar, vilket senare ledde till döden.